Sutaren och abborren
Fiskar som samarbetar ser vi ibland när vi är ute och filmar i våra vatten, men det här var lite extra kul måste jag säga! Och helt nytt för oss när vi såg det första gången. Sutaren och abborren har slagit följe och ser ut att trivas i varandras sällskap. För abborren är fördelarna i bekantskapen solklar då vänskapen genererar både skydd och mat. Vad sutaren får ut är svårare att sätta fingret på men den verkar ju i alla fall tycka det är helt ok att abborren hänger med.
Nu har det gått några år sedan vi filmade just det här beteendet första gången, och vi har sett det fler gånger sedan dess, så det verkar inte vara ovanligt.
Abborren blir ju ofta intresserad om man grumlar lite i botten. Ett tips om du vill se själv är att ta med cyklopet till badstranden, inte sällan simmar det omkring abborrar mitt bland alla ovetande badare, som letar mat som rörts upp från botten.
Vore förresten väldigt intressant att höra om du har sett något beteende där olika arter samarbetar på olika vis, eller något annat kul exempel där du blivit förvånad av naturens påhittighet.
Kika gärna på Fiskarnas Rike, på SVT Play, där vi visar detta och fler exempel på intressanta beteenden i den undre världen.
#sutare #abborre #tincatinca #percafluviatilis #underwaterlife #nature #naturephotography #natureza #underwaterworld #marinelife #sjö
Vattenspindeln
Det finns en del märkliga varelser i våra sjöar. Men den här tar måste väl ändå räknas som en av de märkligare, och oväntade. Vattenspindeln.Den lever i sjöar, dammar och långsamt rinnande vattendrag där det finns gott om växtlighet. Den är faktiskt den enda spindelarten i världen som lever hela sitt liv under ytan, och då ska man veta att vetenskapen ändå har kartlagt runt 46.000 olika spindlar, varav över 700 i Sverige.Trots att spindeln lever i vatten så andas den ändå luft. Med hjälp av sin vattenavstötande kroppsbehåring fyller den ett nät med en luftbubbla som den bär med sig under ytan. Nästan som en dykare med tuber. Fast Istället för att andas med munnen så andas spindlar med en så kallad boklunga som är placerad på bakkroppen, och det är just runt den som den luftfyllda nätbubblan sitter.Vattenspindeln är nattaktiv och på menyn står till exempel insekter och mygglarver. Spindeln finns både i norra Asien, i Europa inklusive Sverige. Precis som många andra spindelarter är den svagt giftig men trots att bettet kan göra ont så är det inte skadligt för oss människor.Har du sett någon vattenspindel någon gång, eller har du sett någon annan märklig varelse hemma i bad- eller fiskesjön?Om du missat vår serie Fiskarnas Rike så ligger den på SVT Play, där får du träffa vår kära spindel och många andra härliga varelser. #vattenspindel #spider #spiders #underwaterworld #buglife #entomology #underwaterlife #nature #naturephotography #natureza #argyronetaaquatica#vatteninsekter #entomologi
Gäddan och kameramannen
När vi filmar beteenden hos fisk så är väldigt tydligt att olika arter, och även olika individer, är olika skygga eller försiktiga. Vissa är nästan omöjliga att komma nära, medan andra släpper oss närmare inpå. Ibland går det att vänja den vid vår närvaro, om man har tid. Just den här gäddan ville ogärna låta sig skrämmas bort från sitt revir, så vi passade på att spendera mer än en vecka tillsammans med henne. Efter några dagar verkade hon knappt bry sig om att ha en kamera nära sig. En perfekt fisk att investera tiden på, för om bara kameran rullar så är chansen stor att något spännande händer till slut.
I just det här klippet, som visas i superslowmotion, så sticker plötsligt gäddan ur bild. Jag tror instinktivt att jag skrämt henne, men strax kommer hon tillbaka med en mindre artfrände i käften.
Jo jag glömde en annan viktig faktor, nämligen tur. Och ju mer tid man lägger ju större chans att man får lite tur till slut.
Ha en trevligt helg govänner!
#gädda #esoxlucius #gäddfiske #apexpredator #pikeaction #pikeeatpike #pikefishing #underwaterlife #sportfishing #bigfish
Havskräfta eller insjökräfta?
Hur är det med er, äter ni några kräftor nu i dessa kräfttider? Och i så fall, vad föredrar ni, sötvattenskräftor eller havskräftor, och varför? Själv bor jag sedan några år på Tjörn och här på västkusten verkar det vara någon slags princip att aldrig äta insjökräftor, medan många inlandsbor inte verkar anse att havskräftor är riktiga kräftor. Såklart med glimten i ögat, för det mesta. Intressant eftersom båda ju är så goda, enligt mig i alla fall…
För övrigt är kräftor ganska intressanta varelser. För många arter spelar kräftan en central roll i näringsintaget och för dem pågår kräftfesten året om. I havet var till exempel torsken en stor kräftätare, men i och med att den har minskat så drastiskt så har det gynnat tillgången på havskräftor. I våra sjöar är det fiskar som abborre, ål, gädda och öring som äter kräftor, men även däggdjur som mink och utter. Kräftan själv är en allätare som livnär sig på allt från kadaver till insektslarver, snäckor, fiskrom och växter.
Små kräftor blir enkla byten även för mindre rovfiskar, men en större kräfta med hårt skal är det inte många som rår sig på. Känner den sig hotad kan den hastigt simma undan genom att slå med stjärten.
I våra sötvatten har vi två kräftarter, vår inhemska flodkräfta och den nordamerikanska signalkräftan. Flodkräftan är rödlistad och räknas som akut hotad varför vi hela tiden måste arbeta med att säkra de miljöer den fortfarande lever i. Samtidigt sprider sig den invasiva, lite tuffare signalkräftan allt mer.
Det skulle vara kul att höra era kräfthistorier, kanske något intressant som ni varit med om eller hört talas om när det gäller dessa varelser.
#kräftkalas #kräfta #signalkräfta #flodkräfta #abborre #gädda #öring #mink #utter #ål
700 kilo knottbajs! Varje minut! Ja så mycket passerar i Vindelälven under sommaren. 40 ton knottbajs i timmen!
I friska vattendrag där vattnet forsar fritt täcks ofta hela bottenstrukturen av knottlarver. Knottlarver låter kanske inte så kul, men de är viktigare för ekosystemet än vad man någonsin skulle kunna tro. En viktig uppgift som larverna har är att de filtrerar vattnet från partiklar för att senare bajsa ut små näringsrika kulor som forslas vidare med strömmen. I Vindelälven passerar det alltså otroliga 40 ton knottbajs i timmen, som i sin tur ger liv åt hela älvdalen nedströms. Insekter, däggdjur, groddjur, fåglar, fiskar, skog och strandängar är beroende av de små knottlarvernas värdefulla insats.
Det här var absolut inget jag hade reflekterat över innan jag fick till mig den här kunskapen. Plötsligt inser man vad mycket annat som händer i naturen som man inte har en aning om. Visst är det tänkvärt?
Tänk dig då vidare, vad som hänt där man till exempel har byggt en vattenkraftsdamm. Torrfåra nedströms. Damm uppströms. Ingen fors, inga knottlarver. Undrar om det påverkar naturen…
#knott #insekter #vindelälven #fiskarnasrike #ekosystem #natur #flugfiske #öring #torrflugefiske #fiskevård
Något av det sorgligare jag har filmat i fiskarnas rike är nog ändå det här… Jag kan inte se de här bilderna utan att få en klump i halsen. Små ålungar, som först har simmat flera hundra mil, tvärs över Atlanten från Sargassohavet där de har fötts. En resa på flera år. Sedan har de letat sig upp i ett vattendrag, med målet att ta sig upp till någon sjö där de kan växa sig vuxna under ett antal tiotals år. Men så står det en kraftverksdamm i vägen. Fulla av iver tar de sig an hindret, och Johan och jag hejar på medan kamerorna rullar. Det ser faktiskt ut som att de ska klara det. De har en osannolik drivkraft. Men så kommer de upp till den punkt där vattenytan ligger mot på andra sidan luckorna, så ovanför vattenlinjen är trät torrt.
De små blir förvirrade, får liksom inte fäste längre. De letar desperat efter fukt med sina små huvuden, men den sista metern på luckan är lika torr överallt. Till slt försöker de ändå, och ramlar ner.
Hela natten försöker de, igen och igen. Och när morgonen gryr kommer koltrastarna och börjar picka i sig de små ”goda maskarna”. Förtvivlade skyndar vi till undsättning och fångar så många vi hittar, för att släppa i kraftverksdammen ovanför. Fast vi vet att det ligger ett antal kraftverk till uppströms…som alla saknar fungerande fiskpassager…
Så här ser det tyvärr ut runt om i landet. Det händer just nu, medan vi sover. Sommarnätterna är uppvandringstid för de ålungar som kommit fram till den svenska kusten. Och för varje år blir de färre och färre…
I Fiskarnas Rike, på SVT Play, berättar vi mer om ålens öde och vad som kan göras.
#vattenkraft #conservation #marineconservation #fiskevård #underwaterlife #fiske #eelfishing #respectyourwater #gonefishing #naturelovers
Gäddan är en predator
Gäddan är en fascinerande jägare. Redan när den är runt någon centimeter stor sätter den i sig artfränder och andra fiskarter, ända upp till sin egen storlek. Strategin är bakhållsjakt där gäddan smyger sig på bytet tills den kommer tillräckligt nära för attack. Under slutspurten sägs det att gäddan kan komma upp i otroliga 100 km/h, vilket gör den till en av vattnets snabbaste kortdistanssimmare.Gäddan är kanske ingen finsmakare, på menyn står allt från sorkar, andungar och ormar till olika bytesfiskar som abborre, braxen och mört. Men under våra filmningar har vi sett att det finns ett byte som gäddan föredrar, och det är andra gäddor. På så vis ser alltså de större gäddorna till att hålla nere beståndet av mindre gädda.Här får du lite ”härliga” klipp från gäddornas jakt, de flesta i superslowmotion så att man ska se vad som verkligen händer. Mycket ”nöje”!Vill du veta mer om gäddan och hur vi gör när vi filmar scener som dessa, kika gärna på filmen ”Den glupska gäddan” på SVT Play. #gädda #esoxlucius #gäddfiske #apexpredator #pikeaction #pikeeatpike #pikefishing #underwaterphotography #sportfishing #ecosystem #underwaterlife #bigfish
Våra viktiga ålgräsängar
Att något så pluttigt som ålgäs kan vara viktigt för haven och även oss människor, det har vi på allvar börjat förstå de senaste åren. Ålgräsängarna är uppväxtplatser för mängder av fiskar och andra varelser både i Västerhavet och i Östersjön. De bidrar alltså till artrikedomen och att hålla kustvattnet klart. Tyvärr har vi mist enorma områden med ålgräsängar på senare tid.
Orsakerna är flera. En är utsläpp och föroreningar, vilket faktiskt har minskat på senare år. En annan är snabb båttrafik på de grundområden där ålgräsängarna trivs, vilket har åtgärdats i vissa (men långt ifrån alla) områden genom hastighetsbegränsningar.
En tredje och kanske viktigaste att få bukt med, är överfisket. Hur hänger det ihop? Jo, när vi fiskar bort arter som torsken och strömmingen, så minskar predationen på småfisk som till exempel spigg. Spiggen i sin tur älskar att mumsa i sig små kräftdjur och sniglar - djur som brukar benämnas som ”betare”. Betarna lever av att äta trådalger, och med färre betare blir det givna resultatet att trådalgerna tar över. Algerna gillar tyvärr att fästa sig på ålgräset och på så vis kvävs gräset sakta men säkert. En ond kedja helt enkelt.
Just nu pågår flera återplanteringsprojekt runt våra kuster. Det är något att hoppas på och en stor eloge till alla er som dragit igång dessa initiativ! Samtidigt inser de flesta av oss att den långsiktiga lösningen givetvis är att vi som samhälle tar ett större helhetsgrepp. När vi väl inser att havens välmående också påverkar vårt välmående, så kommer det vara helt naturligt att sätta regler för båttrafiken, minimera våra utsläpp och att styra upp fiskförvaltningen så att fisket blir hållbart.
Ni som varit eller är vid kusten i sommar, hur ser det ut där ni är? Har ni sett mer eller mindre trådalger eller mer eller mindre ålgräs?
Ps, mer om ålgräs berättar vi om i del 3 av Fiskarnas Rike på S
Makrillstim
Makrillen har alltid fascinerat mig. Förutom att den är vacker i sina skimrande färger, så är den också så coolt designad för fart. Ögonen till exempel, är inbakade i en så gott som genomskinlig fetthinna, det ser ut som en hård gelé. Vilket gör att inte ens ögonen skapar något vattenmotstånd.
Den livnär sig på allt från små djurplankton, hoppkräftor och krill, till bytesfisk som tobis, sill och skarpsill. Makrillen jagar hela vägen från botten upp till ytläge, och övervintrar i Atlanten, ända ner till tvåhundra meters djup. På vårkanten vandrar den in till grundare vatten för att leka och äta upp sig.
Hemma på Tjörn brukar de dyka upp i slutet av maj och stanna en bra bit in på höstkanten. Flötmete med småsill eller räka är min egen favorit, men klassisk handdörj, spinn eller fluga funkar lika bra.
En sommar utan makrillfiske och några makrillmiddagar känns knappast som en riktig sommar. Nykokt färskpotatis, lite knäckebröd och stekt makrill är helt enkelt världsklass.
Ett tips för bästa råvara är att bloda av fisken direkt efter avlivning och fångst, och att direkt lägga den i en kylväska med isklampar.
Har du själv några tips eller härliga makrillminnen så berätta gärna om dem.
Trevlig makrillsommar!
#makrill #havsfiske #makrillfiske #flötmete #västerhavet #västkusten #öresund #krill #djurplankton #atlanten #sportfiske
Laxlek
Laxen är en fantastisk varelse. Just nu tar de sig upp i älvarna och sakta men säkert förändras deras utseende, från silver till olika skiftningar i brons. Framåt hösten blir hanarna rödbruna och deras käkar kroknar. De flexar sina muskler för varandra och honorna förbereder nogsamt lekplatserna där äggen ska ligga gömda fram till våren. Ett skådespel som både kan vara brutalt och vackert.
Men att vara lax har inte varit lätt, och lättare verkar det inte bli. Rapporterna från älvarna runt om i landet just nu är minst sagt dystra, med svaga uppgångar, och från flera håll införs nu stopp på att ta upp vildlax från sportfisket.
Ingen vet med säkerhet vad som gjort att det ser så illa ut just nu, men sannolikt är det flera faktorer som påverkar. Vattenkraften och överfiske har raderat ett stort antal bestånd helt och hållet i Sverige. Industrifisket efter de arter som laxen ska leva av i havet reducerar inte bara dess föda utan förändrar dessutom hela ekosystemet i havet. Ökande bestånd av skarv och säl på senare år gör det inte lätt för de spillror som finns kvar. Och historiskt har sportfisket i många älvar inte heller byggt på hållbart uttag. Till det kommer diverse utsläpp, föroreningar och skogsbrukets negativa effekter. Kort och gott skulle man kunna säga att vi människor inte har behandlat våra vatten med någon större hänsyn genom årens lopp. Låt oss hoppas att detta blir en väckarklocka för alla som vill ha en levande natur, vilket jag tror de flesta av oss faktiskt vill…
#uvphoto #naturfoto #uvphotography #salmonfishing #Atlanticsalmon #flyfishing #atlantlax #flugfiske #sportfiske #underwaterlife
Krabbor
Samtidigt som Västerhavets fiskbestånd kollapsar ett efter ett växer sig andra bestånd starkare. För oss som bor på Västkusten är det läskigt tydligt, hur katastrofalt fisken har minskat, medan våra skalbeklädda vänner stadigt har ökat i antal. Vi som fiskar hummer om höstarna får numer vara beredda på att få en och annan tina knökad till bredden av krabbtaskor, alltså vår stora matkrabba. Även kustfiskarna vittnar om att det är gott om kräftor trots flitigt fiske. Det verkar bli allt fler med åren och det känns ganska självklart att man iallafall kan äta dessa goda skaldjur med gott samvete.
Men det finns tyvärr en mindre kul förklaring. Det hela beror på en obalans i ekosystemet där krabborna tar mark på grund av att andra arter minskat. Med färre torskar och andra fiskarter som äter kräftdjur får krabban och kräftan mer spelrum och ökar i antal. Även hummern gynnas såklart av detta. Enligt forskarna är hummerbeståndet dock fortfarande försvagat, vilket kan tyckas aningen märkligt med tanke på det synnerligen goda fångsterna som många upplevt på senare tid. En förklaring till den fina utdelningen för de som fiskat kan ligga i de restriktioner med färre tinor per person som införts på senare år. Det har gjort att färre burar läggs, och kanske att vissa ”storfiskare” avstår när de inte kan ösa på som tidigare. För min del får det gärna bli ännu hårdare restriktioner för oss som fritidsfiskar hummer. Förutom ett begränsat antal tinor skulle jag köpa om det till exempel infördes ett max antal humrar per privatperson och år. Jag menar, varför ska det vara en allmän rättighet för precis alla att ta precis så mycket hummer man vill, när det finns kustfiskare som ska försöka leva på det, och beståndet dessutom behöver byggas upp mer för att bli riktigt livskraftigt?
Skulle vara intressant att höra vad ni tycker, även ni andra västkustbor som gillar att fiska hummer.
Och för er som m
Öringen är fantastisk på att anpassa sig till olika miljöer, allt från minimala fjällbäckar till stora sjöar och i havet. De minsta bäcköringarna blir inte större än ett par hekto, även om de kan leva i 25 år. Medan de sjö- och havslevande öringarna kan bli uppåt 15 kilo stora. Förr trodde forskarna att det var olika arter, men när DNA-tekniken utvecklades visade det sig vara samma art, Salmo trutta. Avkomman från en havsöring kan alltså stanna kvar i bäcken och bli en bäcköring, och tvärtom. Ganska fantastiskt egentligen hur en art kan anta så olika former och storlekar.
Det betyder också att de är experter på att anpassa sig till olika föda, beroende på var de lever och vad som bjuds under varje årstid. Som små är olika insekter den viktigaste maten medan fisk nog får betecknas som basföda för stor öring. Men olika kräftdjur slinker också gärna ner. Jag har sett hur storöringar har gått vertikalt, med stjärten viftandes rakt upp och med huvudet nere i botten, när de har betat snäckor i bottengruset. För att några timmar senare helt byta taktik, och passa på att frossa på de nattsländor som börjar kläcka i ytan.
Så här års sker ett annat av naturens mirakel här i mellansverige (det har redan börjat i vissa vatten söderut, och norrut dröjer det kanske ett tag till) som få öringar, eller flugfiskare, vill missa. Och det är när de stora dagsländelarverna kommer upp från bottensedimentet, där de kan ha levt 1-3 år. Nu simmar de upp till ytan och förvandlas till en flygande insekt. Det sista stadiet i dagsländans livscykel är kort, ibland bara några timmar och går enbart ut på att para sig och lägga ägg. Du kanske har sett dessa vackra små insekter med sin skira, genomskinliga vingar dansa upp och ner genom luften. I slutet av det äggläggande skedet faller honan platt på ytan för att dö, men brukar inte behöva ligga där länge om det finns öring i vattnet…
Berätta gärna om det fin
Bläckfisk
Kan du gissa vad det här är för varelse? Här kommer lite ledtrådar:
Den har tre hjärtan, två som pumpar blod genom gälarna och ett som tar hand om resten av kroppen. Den kan känna smak med armarna och har ett annat sinne som gör att den kan känna av gravitation. I huden finns färgpigmentceller som den kan använda för att kamouflera sig eller förvirra en förföljare. Vissa kan till och med använda kemiska ljusskapande effekter, för att skrämma predatorer, kommunicera med artfränder, eller lysa på sin egen skugga för att dölja sin närvaro…
Tillsammans med sina fantastiska sinnen blir det en närmast osannolik varelse. Det finns flera hundra olika arter i världens hav, med olika egenskaper och sinnen, vissa blir flera meter stora. Men de som lever i våra hav är förhållandevis små. Just den här krabaten filmade vår undervattensfotograf Tobias Dahlin i Gullmarsfjorden på tjugo meters djup, men de kan leva i de djupaste djuphavsgravar.
Sista ledtråden, och helgens filmtips är ”Bläckfisken och jag”. Det är en fantastiskt rörande, fascinerande och gripande film som finns på Netflix. Har du inte sett den, så måste du bara se den! Det är definitivt en av de bästa filmer jag har sett, liknar ingenting annat!
#gullmarsfjorden #havet #fiskarnasrike #undervattensfoto #octopus #bläckfisk #underwaterphotography #uvphoto #funnycreatures #underwaterworld
Mata tarpon
Den ser ut som en sill, fast den är aningen större… Den heter tarpon och finns i varmare hav. Vi träffade på dem i mängd när vi besökte Florida under inspelningen av Fiskarnas Rike säsong ett. Tarponer gillar faktiskt att äta sill, och dinglar man med en sill ovanför ytan så drar de sig inte för att ta den ur handen. Det är lite läskigt, samtidigt som det är fantastiskt roligt. Skräckblandad förtjusning skulle man kunna säga. De har inga tänder likt många andra rovfiskar, men är lite sträva i käften så man kan bli lite lätt skinnflådd om de biter hårt.
Tarponen var en av alla de fiskarter som höll på att försvinna från Floridas kuster. Det påminde om hur vi i Sverige har decimerat torsken, och nu verkar vara på god väg att också göra med strömmingen. Men så tillsattes en kommission som styrde upp förvaltningen både för sportfisket och yrkesfisket, man inrättade riktiga marina reservat och skärpte upp regler och bevakning.
Tillsammans med naturvårdande insatser i de marina miljöerna för de varelser som lever där har man kunnat få tillbaka mycket av sitt djurliv och många fiskbestånd. Och man har ett gott samarbete mellan fiskare, forskare och förvaltning, med snabba beslut när forskarna ser eller får rapporter om att något behöver åtgärdas. Där målsättningen också är att fiskens välstånd ska kunna ge avkastning till människan. En win-win-situation som har mångdubblat antalet arbetstillfällen inom både sportfisketurism och det kommersiella fisket.
Kika gärna på vår film ”Fiskforskarna”, den tar upp lite bra tankar från både några forskare i Florida och i Sverige. Filmen ligger bland de andra bakom kulisserna-filmerna som hör till Fiskarnas Rike, på SVT Play.
🐟😀🐟😀🐟😀🐟😀🐟
#fiskevård #naturvård #floridafishing #tarpon #monsterfish #catchandrelease #fishingflorida #monsterfish #marinelife #naturewild #bigfish #feedthetarpon
Rödingpåslag
En av de mest nyckfulla, fascinerande och förbryllande fiskarna jag stött på är definitivt rödingen. Det är nog därför det blir lite extra intressant att försöka filma den, och extra utmanande att fiska efter den.
Ibland syns rödingen överallt, glufsandes små läckerheter från ytan. Men det spelar ingen roll vad jag knyter på i tafsänden, för den lilla flugan ratas ändå gång på gång. Nästa dag vid sjön kan den vara helt motsatt och ytan ligger blank och livlös. Jag kastar ut en musimitation, tio storlekar större än de små kreationer jag försökte med igår, och fisken formligen kastar sig över flugan. Gång på gång. Rödingen skyr inga medel för att försöka dränka musen med ett kraftigt slag med stjärten. Inte konstigt att man kliar sig i huvudet ibland…
Just nu blir det inte mycket fiske, däremot filmar vi på för glatta livet till säsong två av Fiskarnas Rike. Och en av de arter vi försöker spegla är rödingen. Vi utforskar olika populationer som lever under helt skilda förhållanden, och vi försöker dokumentera några av deras intressanta beteenden.
Har du själv några upplevelser eller erfarenheter kring röding, så vore det kul att höra om dem.
#arcticchar #röding #flugfiske #morishmouse #abborrträsk #flyringsfiske #torrfluga #dryflyfishing #underwater #flyfishing
Abborren
Visst är det något speciellt med abborren? Dels är det ju en fantastisk matfisk, men kanske ännu mer tänker jag på alla minnen jag haft med abborren sedan barnsben. Spännande mete bland näckrosorna, eller alla gånger jag har legat på mage och bränt ryggen i solen, när jag kikat ner i djupet för att få se abborrar jaga småfisk under bryggan.
Under senare tid har mitt team och jag ägnat en hel del tid för att försöka fånga dem på film, vilket inte varit lika svårt som med många andra fiskar. Ofta är de faktiskt ganska nyfikna och kommer fram till oss för att spegla sig i kameralinsen. En sak är i alla fall säker, det är en social fisk, om man nu kan säga så om en fisk, de gillar i alla fall varandras sällskap. Som små håller de ofta ihop i stora stim, vilket ju både är ett skyddsbeteende gentemot predatorer, och en bra strategi när de med gemensamma krafter söker föda.
När de blir lite större håller de gärna ihop i mindre grupper, vi har till och med sett hur de samarbetar i grupp när de jagar bytesfisk. Lite extra respekt får jag nog ändå för de riktigt stora och gamla abborrarna, och jag inbillar mig att de har överlevt så länge tack vare lite extra vishet. När man tänker på att en kiloshona kan lägga en bra bit över 20.000 ägg, och att den då kan vara 15-20 år gammal, så inser man hur viktiga de är för fortlevnaden av bestånden. Med andra ord är det klart bättre att lägga några mindre, som det är mer gott om, i stekpannan än en gamling. Efter leken skyddar honan sin befruktade rom mot hanarna, som utan tvekan skulle äta upp den om de fick chansen. Just själva romläggningen har vi hittills inte lyckats filma, inte ens sett.
Så har ni tips om var och när man kan se detta, eller om ni har någon intressant upplevelse eller erfarenhet kring abborren, så är jag idel öra!
#abborre #percafluviatilis #östersjön #norrland #predatorfishing #abborrlek #abborrefiske #underwaterworld #underwaterphoto
Visst är det något speciellt med abborren?
Visst är det något speciellt med abborren? Dels är det ju en fantastisk matfisk, men kanske ännu mer tänker jag på alla minnen jag haft med abborren sedan barnsben. Spännande mete bland näckrosorna, eller alla gånger jag har legat på mage och bränt ryggen i solen, när jag kikat ner i djupet för att få se abborrar jaga småfisk under bryggan.
Under senare tid har mitt team och jag ägnat en hel del tid för att försöka fånga dem på film, vilket inte varit lika svårt som med många andra fiskar. Ofta är de faktiskt ganska nyfikna och kommer fram till oss för att spegla sig i kameralinsen. En sak är i alla fall säker, det är en social fisk, om man nu kan säga så om en fisk, de gillar i alla fall varandras sällskap. Som små håller de ofta ihop i stora stim, vilket ju både är ett skyddsbeteende gentemot predatorer, och en bra strategi när de med gemensamma krafter söker föda.
När de blir lite större håller de gärna ihop i mindre grupper, vi har till och med sett hur de samarbetar i grupp när de jagar bytesfisk. Lite extra respekt får jag nog ändå för de riktigt stora och gamla abborrarna, och jag inbillar mig att de har överlevt så länge tack vare lite extra vishet. När man tänker på att en kiloshona kan lägga en bra bit över 20.000 ägg, och att den då kan vara 15-20 år gammal, så inser man hur viktiga de är för fortlevnaden av bestånden. Med andra ord är det klart bättre att lägga några mindre, som det är mer gott om, i stekpannan än en gamling. Efter leken skyddar honan sin befruktade rom mot hanarna, som utan tvekan skulle äta upp den om de fick chansen. Just själva romläggningen har vi hittills inte lyckats filma, inte ens sett.
Så har ni tips om var och när man kan se detta, eller om ni har någon intressant upplevelse eller erfarenhet kring abborren, så är jag idel öra!
#abborre #percafluviatilis #östersjön #norrland #predatorfishing #abborrlek #abborrefiske #underwaterworld #underwaterphot
Visst är det något speciellt med abborren?
Visst är det något speciellt med abborren? Dels är det ju en fantastisk matfisk, men kanske ännu mer tänker jag på alla minnen jag haft med abborren sedan barnsben. Spännande mete bland näckrosorna, eller alla gånger jag har legat på mage och bränt ryggen i solen, när jag kikat ner i djupet för att få se abborrar jaga småfisk under bryggan.
Under senare tid har mitt team och jag ägnat en hel del tid för att försöka fånga dem på film, vilket inte varit lika svårt som med många andra fiskar. Ofta är de faktiskt ganska nyfikna och kommer fram till oss för att spegla sig i kameralinsen. En sak är i alla fall säker, det är en social fisk, om man nu kan säga så om en fisk, de gillar i alla fall varandras sällskap. Som små håller de ofta ihop i stora stim, vilket ju både är ett skyddsbeteende gentemot predatorer, och en bra strategi när de med gemensamma krafter söker föda.
När de blir lite större håller de gärna ihop i mindre grupper, vi har till och med sett hur de samarbetar i grupp när de jagar bytesfisk. Lite extra respekt får jag nog ändå för de riktigt stora och gamla abborrarna, och jag inbillar mig att de har överlevt så länge tack vare lite extra vishet. När man tänker på att en kiloshona kan lägga en bra bit över 20.000 ägg, och att den då kan vara 15-20 år gammal, så inser man hur viktiga de är för fortlevnaden av bestånden. Med andra ord är det klart bättre att lägga några mindre, som det är mer gott om, i stekpannan än en gamling. Efter leken skyddar honan sin befruktade rom mot hanarna, som utan tvekan skulle äta upp den om de fick chansen. Just själva romläggningen har vi hittills inte lyckats filma, inte ens sett.
Så har ni tips om var och när man kan se detta, eller om ni har någon intressant upplevelse eller erfarenhet kring abborren, så är jag idel öra!
#abborre #percafluviatilis #östersjön #norrland #predatorfishing #abborrlek #abborrefiske #underwaterworld #underwaterphot
Visst är det något speciellt med abborren?
Visst är det något speciellt med abborren? Dels är det ju en fantastisk matfisk, men kanske ännu mer tänker jag på alla minnen jag haft med abborren sedan barnsben. Spännande mete bland näckrosorna, eller alla gånger jag har legat på mage och bränt ryggen i solen, när jag kikat ner i djupet för att få se abborrar jaga småfisk under bryggan.
Under senare tid har mitt team och jag ägnat en hel del tid för att försöka fånga dem på film, vilket inte varit lika svårt som med många andra fiskar. Ofta är de faktiskt ganska nyfikna och kommer fram till oss för att spegla sig i kameralinsen. En sak är i alla fall säker, det är en social fisk, om man nu kan säga så om en fisk, de gillar i alla fall varandras sällskap. Som små håller de ofta ihop i stora stim, vilket ju både är ett skyddsbeteende gentemot predatorer, och en bra strategi när de med gemensamma krafter söker föda.
När de blir lite större håller de gärna ihop i mindre grupper, vi har till och med sett hur de samarbetar i grupp när de jagar bytesfisk. Lite extra respekt får jag nog ändå för de riktigt stora och gamla abborrarna, och jag inbillar mig att de har överlevt så länge tack vare lite extra vishet. När man tänker på att en kiloshona kan lägga en bra bit över 20.000 ägg, och att den då kan vara 15-20 år gammal, så inser man hur viktiga de är för fortlevnaden av bestånden. Med andra ord är det klart bättre att lägga några mindre, som det är mer gott om, i stekpannan än en gamling. Efter leken skyddar honan sin befruktade rom mot hanarna, som utan tvekan skulle äta upp den om de fick chansen. Just själva romläggningen har vi hittills inte lyckats filma, inte ens sett.
Så har ni tips om var och när man kan se detta, eller om ni har någon intressant upplevelse eller erfarenhet kring abborren, så är jag idel öra!
#abborre #percafluviatilis #östersjön #norrland #predatorfishing #abborrlek #abborrefiske #underwaterworld #underwaterphot
Fiskegjuse
Det här är utan tvivel en av våra skickligaste mästerfiskare, som uteslutande lever av fisk. Och trots att de är så beroende av fisk är det inte ovanligt att de har sitt bo flera kilometer från närmsta sjö, så det blir en del flygande varje dag.
Fiskgjusen är helt klart en läcker fågel som imponerar. Hur den kan se sin bytesfisk i vattnet från hög höjd, och dessutom lyckas tajma sitt dyk för att sedan pricka den med sina klor, är ibland en gåta. Ibland slår den ner så hårt och djupt att hela fågeln helt försvinner en stund under ytan. Då är det bra att ha näsborrar som kan stängas, en av den här fågelns specialtrix.
Under inspelningarna av säsong två av Fiskarnas Rike har vi bekantat oss lite mer med Fiskgjusen. Själv är jag allt annat än en fågelexpert, så flera gånger har vi tagit hjälp av fågelguiden Lars-Erik Eklund @Birdphotosweden
som brukar ta ut fotografer och andra fågelintresserade på Mälaren. Ett tips för en spännande dag är att samla ihop några vänner och åka ut med honom i hans båt en tidig försommardag, då brukar man se både fiskgjuse och ofta även havsörn.
Ett annat tips om du vill ha störst möjliga chans att se jagande fiskgjuse är när ungarna börjar bli stora, för då måste både honan och hanen jaga mycket och ofta för att föda både sig själva och sina allt mer hungriga krabater. I mellansverige brukar det vara runt juni-juli.
#fiskgjuse #pandion #braxen #rovfåglar #rödlistan #försurning #överfiske #birdlife #osprey #birdwatching #nature
