Språkbruk

Språkbruk Den populärvetenskapliga tidskriften Språkbruk ges ut av Institutet för de inhemska språken (Finland) Vi svarar inte på språkfrågor här på Facebook.

Språkbruk ges ut av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken. Vi skriver om språk ur många synvinklar, på svenska och ofta om svenska. Rikta i stället dina språkfrågor direkt till Svenska avdelningens språkjour på numret 0295 333 202 (mån.-fre. kl. 9-15) eller [email protected].

Igår återpublicerades Mikael Reuters och Carl-Eric Thors klassiska språkspalter i en mer användarvänlig form på Språkins...
23/01/2025

Igår återpublicerades Mikael Reuters och Carl-Eric Thors klassiska språkspalter i en mer användarvänlig form på Språkinstituts webb. I sammanlagt femtio år synliggjorde de språkvården i ett möte med dagstidningarnas läsare. "Språkspalterna påminner oss också om behovet av att trygga resurserna för en nationell språklig expertis. Bara så kan vi fortsätta att förena språkvårdens historia med en aktiv, närvarande språkvård på både svenska och finska" skriver May Wikström i Språkbruks ledare.

Reuter och Thors tecknar i sina spalter en historia om finlandssvenskt språkbruk och allt det vi en gång läste i tidningen om.

Den här tiden år 2010 skrev numera professor emerita i retorik vid Örebro universitet, Brigitte Mral, en analys av hur s...
13/01/2025

Den här tiden år 2010 skrev numera professor emerita i retorik vid Örebro universitet, Brigitte Mral, en analys av hur språkbruk hos kvinnor och män skiljer sig i politiken. Hur gick det sedan? Vad har förändrats? Har något förändrats?
_ _ _
Språkbruk ges ut av Institutet för de inhemska språken. På tidskriftens webbplats publiceras kontinuerligt nya artiklar. Dessutom finns det en stor mängd värdefulla bidrag om språkrelaterade ämnen i vårt arkiv. Vi passar på att lyfta fram några av dem med jämna mellanrum.

Många kvinnliga politiker får beröm för att de talar ett konkret och vardagsnära språk vi alla förstår. Vad är det som gör den ”kvinnliga” retoriken till ett vinnande koncept?

Vad styr valet av samtalsspråk i sociala situationer i en tvåspråkig vardag i Finland? Ibland är språkvalet uttalat. Ibl...
09/01/2025

Vad styr valet av samtalsspråk i sociala situationer i en tvåspråkig vardag i Finland? Ibland är språkvalet uttalat. Ibland avgörs det av subtila signaler som bara vissa hör – kan du till exempel identifiera ett svenskt "hej"? Ett pågående forskningsprojekt undersöker de kommunikativa mönstren när finländare skaffar biljetter till teaterföreställningar och hockeymatcher. I Språkbruk berättar specialforskaren Eveliina Tolvanen hur.

Forskning frilägger kommunikativa mönster på två språk i Finland.

Vad gör en översättning bra? Och varför skaver den ibland, trots att det egentligen inte finns några direkta fel? Monica...
17/12/2024

Vad gör en översättning bra? Och varför skaver den ibland, trots att det egentligen inte finns några direkta fel? Monica Äikäs gick för något år sedan på djupet i en analys av textbyggets anatomi. Det är viktigt att följa de intuitiva lagarna om i vilken ordning ny information tas in i texten. Varsågoda: en nyttig artikel med tuggmotstånd.
_ _ _
Språkbruk är inte bara nypublicerade artiklar om språk och språkliga företeelser. Det finns också en fantastisk samling intressanta, viktiga och finurliga bidrag i våra gömmor. Vi lyfter fram några här. Trevlig läsning!

Språket är en väv där det är inte är likgiltigt i vilken ordning informationen tas upp. Ordningsföljden påverkar begripligheten.

Vid årsskiftet är det dags att byta almanacka. 2025 har många nya namnsdagar både på finska och svenska. Fira namnsdagsb...
14/12/2024

Vid årsskiftet är det dags att byta almanacka. 2025 har många nya namnsdagar både på finska och svenska. Fira namnsdagsbarn har vi gjort ända sedan 1700-talet, och traditionen består. Här kan du läsa både om kriterierna för vad som tas in i namnsdagskalendern och vilka namn som är nya nästa år.

Finländarna har firat namnsdagar sedan 1700-talet och för att traditionen ska hållas vid liv måste namnsdagskalendern uppdateras med jämna mellanrum. Sedan 1995 revideras de finlandssvenska och finska…

Grattis Janina Orlov, som igår tog emot Letterstedtska föreningens nordiska översättarpris. Språkbruk uppmärksammar henn...
04/12/2024

Grattis Janina Orlov, som igår tog emot Letterstedtska föreningens nordiska översättarpris. Språkbruk uppmärksammar henne med en favorit i repris. I intervjun berättar hon om hur hon tar sig an texten genom att tänka sig att hon är den: "Det är det roliga, det blir som en låtsaslek."

Janina Orlov läser inte bara texten hon ska översätta. Hon blir den. Kanske är det en av orsakerna till allt beröm hennes översättningar har fått.

Bongar du? Ordet b**g har letat sig in i finlandssvenskan via finsk slang. Men Charlotta af Hällström-Reijonen har titta...
29/11/2024

Bongar du? Ordet b**g har letat sig in i finlandssvenskan via finsk slang. Men Charlotta af Hällström-Reijonen har tittat närmare på betydelserna, och landade i förbudstiden ... och ett delikat rättsfall. Varsågoda!

Den som slår upp verbet b**ga i Svensk ordbok kan läsa att det är ett vardagligt verb som betyder att stämpla in ett belopp på en kassaapparat och få en b**g som kvitto. (Här avses naturligtvis inte…

Nalle Puh våldgästade Kanin, åt upp hans honung och blev så rundmagad att han fastnade i hålet på väg ut. Kunde klassike...
26/11/2024

Nalle Puh våldgästade Kanin, åt upp hans honung och blev så rundmagad att han fastnade i hålet på väg ut. Kunde klassikern bli en journalistisk artikel tro? Lars Melin, docent i svenska vid Stockholms universitet, har specialiserat sig på experimentell språkforskning och populärvetenskapligt skrivande. I den här artikeln i Språkbruk gjorde han ett festligt försök. Varudeklarationen. Inlockaren. Trailern. Allt gås igenom i artikeln om journalistiskt textbygge. Missade du "ploppet i Sjumilaskogen" har du chansen att läsa den här pärlan nu. Ping, alla journalister. Eller kanske … plopp?
_ _ _
Språkbruk är inte bara nypublicerade artiklar om språk och språkliga företeelser. Här finns också en fantastisk samling intressanta, viktiga och finurliga bidrag i våra gömmor. Vi lyfter fram några här till lyst och nytta.

Att skriva en tidningsartikel innebär många språkliga val: det finns många sorters rubriker, ingresser, mellanrubriker och – inte minst – vinklingar. I denna artikel avser jag att presentera de…

Helena Hartman har en längre tid jobbat parallellt med ordmålningar till sina tavlor. Det är en balansgång att hantera o...
14/11/2024

Helena Hartman har en längre tid jobbat parallellt med ordmålningar till sina tavlor. Det är en balansgång att hantera ordkonst. "Fastän jag alltid har skrivit små texter vid sidan om har jag haft stor respekt för orden. Jag har varit rädd för att lyfta fram dem i mitt måleri eftersom orden har en så stor makt" skriver hon i dagens krönika på Språkbruk. Läs och lyssna också gärna på ett par exempel!

Jag är nyfiken och upptäcker världen både genom att se och iaktta men även genom att känna och uppleva med mina händer och min kropp. För mig är målandet de språk och uttryckssätt, med vilka jag vill…

Stora finsk-svenska ordboken är ett viktigt redskap för de många språkbrukare i Finland som översätter texter från finsk...
31/10/2024

Stora finsk-svenska ordboken är ett viktigt redskap för de många språkbrukare i Finland som översätter texter från finska till svenska. Ordbokens redaktör Solveig Arle ger i Språkbruks senaste artikel en inblick i hur arbetet med den går till. https://sprakbruk.fi/artiklar/anvandarna-gor-ordboken-battre/

Charlotta af Hällström-Reijonen tar i den ledare som i dag publiceras på Språkbruk fasta på en uppmärksammad rapport som...
24/10/2024

Charlotta af Hällström-Reijonen tar i den ledare som i dag publiceras på Språkbruk fasta på en uppmärksammad rapport som visar att språkklimatet i Finland är hårt. I Tiina Onikki-Rantajääskös undersökning vittnar flera personer om hur de behandlats ovänligt därför att de inte talar en perfekt finska. Vänlighet är avgörande för ett inkluderande språkklimat, påpekar af Hällström-Reijonen.

I den färska utredningen om finska språkets tillstånd Suomi osallisuuden kielenä. Selvitys suomen kielen tilasta Suomessa 2020-luvun puolimaissa (Finska som delaktighetens språk) skriven av professor…

Fyra grammatiska katter på en rad. Men är de några eller flera? Det funderar Språkbruks skribent Monica Äikäs på i den s...
03/10/2024

Fyra grammatiska katter på en rad. Men är de några eller flera? Det funderar Språkbruks skribent Monica Äikäs på i den senaste artikeln på vår webbplats.

Som barn funderade jag ibland över de vanliga små orden flera och några i satser som Hon hade flera katter/Hon hade några katter. Hur många var flera och hur många var några? undrade jag i mitt stilla…

Husein Muhammed är redaktör för två ordböcker , den för finska-kurmanji och finska-sorani. "Ibland får jag frågan om det...
20/09/2024

Husein Muhammed är redaktör för två ordböcker , den för finska-kurmanji och finska-sorani. "Ibland får jag frågan om det kurdiska språket skiljer sig från arabiska och turkiska. Jag brukar svara: Ungefär lika mycket som finska skiljer sig från sina grannar svenska och ryska". I Språkbruk berättar han mer om språken han jobbar med. Ordböckerna sammanställs i Institutet för de inhemska språkens regi och är fritt tillgängliga på webben.

I Finland har jag många gånger fått frågan: ”Skiljer sig det kurdiska språket mycket från sina grannar, arabiska och turkiska?” Jag svarar ibland: ”Nej, inte mycket. Bara så mycket som finska skiljer…

"Många är långa, och svåra att fånga. Många syns inte  men finns ändå." Olle Adolphsons jazziga djurlåt kunde vara signa...
19/09/2024

"Många är långa, och svåra att fånga. Många syns inte men finns ändå." Olle Adolphsons jazziga djurlåt kunde vara signaturmelodi för Språkbruks senaste urval av artiklar i Redaktionen väljer. Den här gången har vi samlat en palett med texter där djuren har en språklig roll. Varsågoda!

Redaktionen väljer Runor, flerspråkighet, grammatiska knoppiskheter, dialekt, lexikografi eller hjärtespråk? Genom åren har Språkbruk skrivit om det mesta som handlar om språk. Här hittar du tidigare publicerade artiklar och godbitar. Nu bjuder vi på ett plock där små och stora djur har h...

När ska man välja "mellan" i stället för "emellan"? Prepositioner med både en kort och en lång form kan vålla huvudbry. ...
22/08/2024

När ska man välja "mellan" i stället för "emellan"? Prepositioner med både en kort och en lång form kan vålla huvudbry. Ibland passar båda, ibland styr fasta uttryck valet. Monica Äikäs reder ut saken i Språkbruks senaste artikel.

Bland svenskans otaliga prepositioner finns det några som utöver en vanlig kortform har en längre form på e- eller i-. De viktigaste av dessa är mellan/emellan, mot/emot, från/ifrån och genom/igenom.

Augusti har tagit vid med sina sammetsmörka nätter. Men sommaren är långt ifrån slut! Språkbruk passar därför på att duk...
07/08/2024

Augusti har tagit vid med sina sammetsmörka nätter. Men sommaren är långt ifrån slut! Språkbruk passar därför på att duka upp en bricka med somriga språkdelikatesser. Varsågoda.

Redaktionen väljer Runor, flerspråkighet, grammatiska knoppiskheter, dialekt, lexikografi eller hjärtespråk? Genom åren har Språkbruk skrivit om det mesta som handlar om språk. Här hittar du tidigare publicerade artiklar och godbitar utvalda kring ett visst tema. Nu njuter vi av sommaren och...

Språkbruk tog pulsen på de nya medlemmarna i Svenska språknämnden.
13/06/2024

Språkbruk tog pulsen på de nya medlemmarna i Svenska språknämnden.

Hur ser du på Svenska språknämndens uppgift och din roll i nämnden? 2. Vilka utmaningar står nämnden inför under den kommande mandatperioden? Camilla Lindholm, professor i nordiska språk…

Address

Hagnäskajen 6
Helsinki
00530

Alerts

Be the first to know and let us send you an email when Språkbruk posts news and promotions. Your email address will not be used for any other purpose, and you can unsubscribe at any time.

Videos

Share

Category

Om oss

Språkbruk ges ut av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken. Vi skriver om språk ur många synvinklar, på svenska och ofta om svenska. Tidningen publicerar språkfrågor och svar som kommit till Språkinstitutet. Vi svarar ändå inte på språkfrågor här på Facebook. Rikta i stället dina språkfrågor direkt till Svenska avdelningens språkjour på numret 0295 333 202 (tis.-tors. kl. 13-15) eller [email protected].